Det finns idag många svenska fackförbund som inriktar sig på olika yrken och branscher. Det finns även tre centralorganisationer som samlar flera olika fackföreningar under sig: SACO, TCO och LO.
Saco
SACO, Sveriges Akademikers Centralorganisation, är en centralorganisation för akademiker som totalt sett består av 21 stycken olika fackförbund och yrkesförbund och som totalt har 940 000 medlemmar i de olika förbunden.
- Akademikerförbundet SSR
- Akavia
- DIK
- Fysioterapeuterna
- Kyrkans akademikerförbund
- Naturvetarna
- Reservofficerarna
- Sjöbefälsföreningen
- SULF – Sveriges universitetslärare och forskare
- SRAT
- Sveriges Arbetsterapeuter
- Sveriges arkitekter
- Sveriges Farmaceuter
- Sveriges Ingenjörer
- Sveriges läkarförbund
- Sveriges Lärare
- Sveriges psykologförbund
- Sveriges Skolledare
- Sveriges universitetslärare och forskare
- Sveriges veterinärförbund
- Officersförbundet
TCO
En annan centralorganisation är TCO, Tjänstemännens Centralorganisation, som samlar just tjänstemän. TCO består av 12 stycken fackförbund och imponerar med en medlemssiffra på totalt 1,2 miljoner.
- Finansförbundet
- Forena
- Försvarsförbundet
- Journalistförbundet
- Polisförbundet
- Scen & Film
- ST
- SYMF
- TULL-KUST
- Unionen
- Vision
- Vårdförbundet
LO
Den sista av de tre centralorganisationerna är LO, Landsorganisationen i Sverige, som organiserar arbetare. LO-förbunden har medlemmar som arbetar privat, statligt och kommunalt. LO består av 14 olika fackförbund.
- Byggnadsarbetareförbundet
- Elektrikerförbundet
- Fastighetsanställdas förbund
- GS
- Handelsanställdas förbund
- Hotell- och restaurangfacket
- Industrifacket Metall
- Kommunalarbetareförbundet
- Livsmedelsarbetareförbundet
- Musikerförbundet
- Målarna
- Pappersindustriarbetareförbundet
- Seko, Service- och kommunikationsfacket
- Transportarbetareförbundet
Fackförbund utan centralorganisation
Det finns även ett antal fackförbund som inte tillhör någon centralorganisation – de är fristående. Detta är många gånger fackförbund som inte vänder sig till en specifik bransch utan har ett bredare medlemskap.
Vilket fackförbund ska man välja?
Det finns en rad olika typer av fackförbund. Några exempel är fackförbund för specifika yrkesgrupper, branschspecifika fackförbund och fackförbund som riktar in sig mot specifika arbetsroller. Det finns också bredare fackförbund som riktar in som mot specifika arbetsgivare.
Yrkesgrupper
Det här är den vanligaste typen av fackförbund. Här hittar vi förbund som Sveriges lärare, Sveriges läkare och Sveriges veterinärförbund – alltså förbund som riktar in sig mot en specifik yrkesgrupp.
För att bli medlem i den här typen av förbund kan det krävas att man har en viss utbildning i ryggen.
Branschspecifika
Det finns lite bredare fackförbund som riktar in sig mot en specifik bransch. Då samlas flera olika yrkesgrupper inom samma förbund. Exempel är IF Metall, Unionen och Vision. IF Metall samlar de som är anställda inom industri, Unionen samlar privatanställda tjänstemän och Vision samlar de som arbetar inom välfärden.
Arbetsroller
Detta är en lite ovanligare typ av fackförbund. Denna typ av förbund samlar de som har en viss roll på sin arbetsplats. Ledarna, som ansluter chefer fackligt, är ett utmärkt exempel. Man kan bli medlem hos Ledarna om man är chef, det spelar ingen roll inom vilken bransch som arbetar.
Student
Även som student kan man ansluta sig fackligt. Det gäller då att välja det fackförbund som matchar ens utbildning. Utbildar man sig till exempel till lärare så kan man bli medlem i Sveriges Lärare redan under studietiden.
Varför ska man gå med i facket?
Topp 10 – därför ska du gå med i facket
- Var med och påverka på din arbetsplats. Om du är fackligt ansluten har du större möjlighet att påverka din arbetssituation. Ju fler fackligt anslutna desto större möjligheter att förbättra arbetsvillkoren.
- Kollektivavtal. Man behöver inte vara fackligt ansluten för att omfattas av ett kollektivavtal, men det är i första hand facket som förhandlar villkoren i kollektivavtalet – och ser till att fler och fler arbetsplatser får kollektivavtal. Att vara fackligt ansluten kan man alltså säga stöttar kollektivavtal på fler arbetsplatser.
- Få bättre lön. Okej, att vara fackligt ansluten betyder inte att man automatiskt får bättre lön – men det kan öka förutsättningarna för det! Som fackligt ansluten har man möjlighet till stöd vid löneförhandlingar och man får tillgång till nyttig lönestatistik. Även ett kollektivavtal reglerar löner.
- Stöd vid arbetsrättsliga frågor. Om du har problem på din arbetsplats, eller frågor om arbetsrätt, så kan ditt fackförbund ge dig stöd och hjälp.
- Juridisk hjälp. Om du har hamnat i en komplicerad konflikt på din arbetsplats kan du vända dig till ditt förbund för rättslig hjälp. Som fackligt ansluten står du inte ensam mot din arbetsgivare.
- Hjälp med karriärsutveckling. Vill du söka nytt jobb? Då kan du få stöd och råd av fackliga representanter. Du kan få hjälp med allt från CV och personligt brev till vidareutbildningar och kurser.
- Medlemsförsäkringar. De allra flesta fackförbund erbjuder sina medlemmar försäkringar. Det handlar ofta om inkomstförsäkring, men även andra försäkringar som kan bli billigare om man tecknar dem via sitt fackförbund.
- Medlemsrabatter. Många fackförbund har samarbetspartners som erbjuder rabatter till alla medlemmar. Det kan handla om hotell, resor, friskvård och rabatter hos specifika butiker.
- Medlemslån. Om man vill ta ett privatlån erbjuder många fackförbund förmånliga medlemslån via samarbetsbanker.
- Anslut dig redan som student. Visste du att du kan bli medlem redan som student? Många fackförbund har studentmedlemskap. Då får man tillgång till karriärsvägledning och man får en första inblick i branschen man snart ska ut och arbeta i.
Många svenskar är fackligt aktiva
I Sverige är många medlemmar i ett fackförbund och i en undersökning som gjordes år 2023 kunde man se att 80 procent av de som var anställda i Sverige var med i något svenskt fackförbund – en siffra som är hög jämfört med övriga världen. I Sverige har fackförbundet mycket att säga till om. De olika svenska fackförbunden kämpar för att medlemmarna ska få de löner och anställningsvillkor de har rätt till, att arbetsmiljön på olika arbetsplatser ska vara bra och för jämställdhet på arbetsplatser. På de allra flesta arbetsplatser i Sverige finns idag kollektivavtal som är ett avtal mellan arbetsgivare och fackförbund som reglerar anställdas anställningsvillkor och löner.